En mindre stad i Kina besöktes...bara 6 miljoner invånare.
Här kommer en kort ström foton som får redovisa dagens höjdpunkter...
Här står vi med mannen som ägnade en hel timme av sin dag till att hjälpa oss, verkligen en vänlig människa! Det började med att vi frågade honom om han kunde visa oss hur vi skulle köpa en tunnelbanebiljett, han var inte så bra på engelska så han sa istället att han kunde visa vart vi skulle genom å följa oss dit och det slutade med att han följde oss hela vägen från tunnelbanan fram till perongen där vi klev på snabbhastighetståget mot Hangzhou.
Snabbhastighetstågen gick uppemot 350km i timmen...
Väl framme i Hangzhou tar Joel och hans arbetskollega Daisy oss till West Lake, en sjö känd för dess vackra vyer.
Efter båtturen bar det av till en galet exlusiv restaurang som vi var långt ifrån klädda eller fräscha för att gå in till men där blev det att vi åt middag. En rejäl upplevelse! Ni ser den ljusa toppen av byggnaden i bakgrunden, det var resturangen som för övrigt snurrade runt runt där uppe så utsikten ändrades hela tiden.
Här äter Ida nått djur som lever i skalet...
andra delikatesser som förtärdes under kvällen var hajfenesoppa, komage, sniglar, bläckfiskar, helt enkelt väldigt annorlunda men också himla kul :) Att dömma av Emmas ansiktsuttryck var det definitivt annorlunda.
Vi satt länge för det var buffé både på varmrätterna och efterrätterna så när vi lämnade restaurangen kan man verkligen börja tala om känslan att man rullar fram..
Vi strosade omkring, gick förbi en nattmarknad med en massa shopping där vi uttökade våra väskor något till. Sen efter det var det dags för oss att bege oss hemåt, vi var väldigt tacksamma till Joel och Daisy över en toppendag!
Inläggen fortsätter i en silande ström... hoppas ni orkar läsa...
Kramar till er alla hemma!
Shanghai... STORstad
Väl i Shanghai kunde vi ju inte hålla oss ifrån att åka till IKEA när vi väl hade sett att det fanns på vägen från flygplatsen. Så första dagen hoppade vi in i en taxi efter att desperat försökt få någon att skriva ner adressen till IKEA på kinesiska så taxichaffören kunde ta oss dit. Vi lyckades till vår glädje hitta en som kunde engelska av kanske tio frågade..
Väl i taxin verkar taxichaffören väldigt förvirrad och vilsen men trots det kommer vi ändå fram till IKEA för ynka 35 svenska kronor.
Här går vi runt å njuter av allt det svenska och känner oss som hemma.
Såklart shoppar vi gärnet bland det svenska godiset och ett stopp i resturangen var såklart ett måste innan vi begav oss hemåt :) Lyckad förmiddag helt enkelt!
Nästa taxi tog oss till ett Starbucks där vi hade tjejsnack Länge :) Efter det började vi vandra åt det håll som kändes rätt men utan att egentligen ha någon aning. Men det gjorde inte så mycket, vi gick tills vi lessnade och tog därefter en taxi tillbaka till hostelet.
Kvällen tillbringades med filmen "Allt för min syster" och svenskt godis, ett kanonslut på en bra dag :)
Men Shanghai är inte slut än, mer kommer...
Guidad tur i Shanghai
Peking imponerar
Allt i en enda ström... först `Chilldag´
Äntligen fungerar det att lägga upp bilder igen. Här kommer nu alla inlägg i en enda ström...
Hej hallå!
Idag ställde vi väckarklockan för att gå å hälsa på Mao Zedong. Vi försov oss nån timme, förmodligen på grund av vårt magiskt pressade schema, haha vi är helt slut. Men två dar återstår i Peking å dessa får inte gå till spillo!
Som sagt gav vi oss iväg till Mao Zedongs gravplats, ett stort fett palats mitt på torget i Peking. När vi kom dit vart vi skickat hit å dit å kände till slut att vi inte orkar alla människor så vi bestämde oss för att strunta i det och slappa resten av dagen :)
Vi gick till Starbucks för att pumpa i lite socker å mysa på i några timmar...
Emma testar om kameran verkligen fungerar.
...tills det var dags för lunch å vi gick nästa ställe, nåt kinesiskt snabbmatsställe. Väldigt gott faktiskt å vi upptäckte att vi inte längre var helt kass på att äta med pinnar, äntligen!
Efter lite mat drog vi vidare till nästa chillställe, en massagesallong. Vi valde alla helkroppsmassage å det var fantastiskt skönt! Vi fick varsin massör å fick ligga i samma rum, utmärkt.
Här är vi på torget på en av Pekings dagliga cermonier, flaggan hissar ner mot kvällningen å det var både en uppvisning från militären å att bara delta i folkhavet var en upplevelse i sig.
Håkans tips var helt fantastiskt bra! Tack Håkan! Vi gav oss iväg till den omtalade sjön i Peking med massvis av restauranger, barer och härlig stämning. Vi hittade en bra restaurang där vi även passade på att sjunga kinesisk kareoke, en god utmaning.
Bildbevis.
Här hyrde vi trampbåt och gav oss ut på sjön bland flytande värmeljus, andra båtar å en otroligt romantiskt stämning.
Vår näst sista kväll i Peking var helt sjukt bra å vi avslutade med att besöka ett fik likt dom som går att finna på söder i Stockholm - sjuuuuuukt mysigt.
Detta klassas nog som den bästa kvällen i Peking, hittills. Tack igen Håkan!
Ändrade planer!
Hej!
Vi har lite problem med bilderna från vår kamera så bilderna från sista dagarna i Peking kommer...
Nu kommer ni skratta men sent igårkväll sa vår rumskompis att man skulle behöva visum för att ta sig in i Vietnam. Eftersom vi hört från Barbro(hon som äger huset vi ska låna) att det inte behövdes inom 14 dagar blev vi konfunderade. Vi ställde därför väckarklockan tidigt för att kunna hinna till ambassaden i Peking. Till vår glädje upptäckte vi att vi endast behövde ha en utresa bokad.... här började det!
Vi satte oss med varsin dator för att fundera ut vart vi enskilt ville åka. Vi kom fram till massa förslag och hade en gruppdiskussion där Emma å Ida ville boka biljett till Tokyo medan Carolina ville bege sig tillbaka upp i Kina. Ida funderade på om vi kunde boka om våra nuvarande biljetter då hon tänkte att vi kunde skjuta på resan till Vietnam å se Shanghai först. Då kläcker Emma idéen att vi kanske bara skulle strunta i biljetten till Tuy Hoa å boka en ny. Hon ändrade sig i samma sekund som hon sa det medan Carolina å Ida utbrast i ett; JAAA DET GÖR VI!! Emma fick svettningar och blev röd i ansiktet då vi bara hade en timme kvar innan vi skulle checka ut och ta vår taxi till flygplatsen och vi hade inte ens börjat packa våra grejer än.
Efter många om å men sitter vi nu här i Shanghai på ett hostel som vi ska på bo tills på söndag då vi flyger vidare till Tokyo (biljett bokad och visum uppkollat). Efter Tokyo tar vi oss till Bali om vi inte hinner ändra oss igen :)
Vietnam har vi lagt på hyllan tills vidare, Carolina skäms lite gentemot Barbro som ansträngt sig så mycket, samtidigt kan vi inte bara resa dit för att vi lovat att städa å titta till huset, det känns lite magstarkt. Vi är glada för vårt nya beslut iaf och får se vart resan nu leder oss :)
Sköt om er och fler bilder kommer!
Kramar
Silk market
Fullspäckad dag
Beijing
2 år senare - ASIEN
AVATAR!!
LATT VART! :D
Filmen var den omtalade AVATAR och denna sag vi dessutom i 3D, a det sager ju sig sjalv - En toppenkvall blev det :) Vi helnjot i hela (sa manga timmar som den var :) ) Det var en helvard investering som vi kommer fortsatta njuta utav aven nu nar det blir till att aterga till tonfisken och burkpotatissalladen :) Men vi njuter sa mycket vi kan av tiden som ar kvar och ser verkligen fram emot Asien!! :D
Ha det sa bra allihopa!
Kraam
Allt i ett svep :)
Halla allihopa!
Vi har kanske inte varit de basta bloggarna de senaste tva manaderna precis da det har kants sa trakigt att uppdatera utan nagra bilder. Situationen ar dock densamma att var dator och vara minneskort ar proppade med virus sa det ser ut som att resan far fortsatta utan bildinlagg och ni far istallet noja er med bara text :)
Ni alla vet att jag inte ar en stjarna pa att utrycka mig kort :) men jag ska gora mitt basta for att sammanfatta dessa tva manader utan att traka ut er :)
Sist ni blev uppdaterade var vi pavag ner for kusten med Bettan, Carolina var med och vart mal var Brisbane. Vi anlande till Brisbane í borjan av dec och hade tva veckor dar tillsammans da vi sag staden, njot av livet, gick pa balett, bakade pepparkakshus(det var ju trots allt jul aven om det inte kandes som det i den 35 gradiga varmen) och jag och Ida sokte jobb. Efter dessa tva veckor akte Carolina till Sydney for att sedan pa egen hand ta sig till Jemen och traffa sin familj over jul. Jag och Ida stannade da i Brisbane for vi hade fatt jobb som mineral makeup artists(eller hur man nu sager :) ), vilket later mycket proffsigare an vad det var :) Det var ett slitjobb utover det vanliga med 12timmarspass och standigt saljande, dock valdigt rolig erfarenhet och vi fick pengar till att bo i lagenhet vilket var en frojd :)
Jul och nyar spenderade jag och Ida jobbandes och tillsammans, det var supermysigt!!
Efter en manad bar det av ner for kusten med Bettan. Vi besokte Sydney, Canberra, fortsatte nerat mot Melbourne, sag staden i tva dar och det var tillrackligt for att den skulle koras utav bade mig och Ida till Australiens basta stad :) Efter det borjade vi kora upp for kusten igen for att se allt vi missat pa vagen ner. Det var mycket kora, massor av polkagrisar for att halla sig vaken och en intensiv resa med manga intryck. Valdigt mysigt!
Sa nu ar vi uppe i Carins igen dar vi startade, kanns jattekonstigt. Har uppe ar det dessutom lagsasong och regnsasong. Men vi trivs med livet och njuter av vad som faktiskt ar vara sista dagar i Australien!! Kanns bade roligt och trakigt men just nu i regnrusket mest roligt :) Snart bar det namligen av mot Asien med borjan i Hong Kong. Langtar!!
Ta hand om varandra dar hemma i kylan sa hors vi snart igen!
Manga kramar /Emma
Julhalsning!
Har kommer en blixthalsning fran Brisbane. Vi har det superbra, ingen kamera och inget liv, men jobbar for fullt och har en liten lagenhet. Vi stortrivs och mar bra! Ta hand om er nu i juletid.
Vi gillar er alla skarpt. Ska forsoka uppdatera oftare i fortsattningen!
GOD JUL ALLA!
Ugly Betty
Hon har gjort det igen! På Bruce Highway, någonstans mellan Rockhampton och Gladstone så kanner vi hur hon börjar gå väldigt knackligt men tänker naivt att det nog bara är vägen och att det nog snart blir bättre. Men sen går det kanske 500 meter till innan det säger pang! Emma låg och sov i baksätet men väcks utav smällen och att vi plötsligt svänger av vägen in på vad vi i Sverige hade kallat ett dike men vad de uppenbarligen i Australien kallar för väggren. Vi går nervöst ut för att undersöka vad om orsakat smällen och som vi fasade så var det ännu en punktering. Det var på samma däck som förra gången men den här gången hade hela däcket spruckit. Men tack och lov så går det inte längre än ett par minuter innan en stor jeep stannar och två grovväxta män i militärkängor kliver ut och undrar om vi behöver hjälp.
Jag vet inte vad det är alltså men någonting med oss tre måste inge en känsla av osäkerhet på sådana här områden :) för det är alltid så att när det har inträffat något med Bettan hinner vi inte ens sjävla tänka på en möjlig lösning på problemet innan någon stannar för att hjälpa oss. Denna gång kan det ju faktiskt ha någonting att göra med att vi skulle leta efter reservdäcket och då blev tvungen att ta ur all vår packning i bagaget. Antagligen såg det väl ut som att vi hade tänkt ta vårt pick och pack och lämna vår bil där på motorvägen. Detta var ju inte vår plan men det såg väl antagligen så ut och när dessa karlar därtill märker att vi är tre blonda tjejer så känner väl de sig tvingade att stanna. Så ibland är det allt bra att vara blond, blåögd och tjej :)
Dessa två män sa att de kunde hjälpa oss om vi bara hade haft ett reservdäck som gick att använda. Problemet var bara att vart reservdack ocksa var punkterat sedan den forre agarens bravader. Men de skrev i alla fall upp allt vi behövde veta om däckets mått och gav oss ett nummer till en däckfirma.
Vi letade upp en payphone och ringde och efter ett x antal samtal så har vi hittat den billigaste firman som kan bärga bilen till närmsta stad så tack och lov löste sig allt till sist. Vi blev hämtade av en kille som bärgade oss och Bettan till Gladstone och lämnade oss på en däckfirmas parkering. Där tillbringade vi natten och morgonen därefter hade vi vårt reservdäck fixat och ett nytt däck sitter på. Så nästa gång punkteringen kommer, vilket vi hoppas att vi slipper, så har vi i alla fall ett reservdäck :)
Nu är vi i alla fall äntligen i Hervey Bay och har varit här i en vecka. Vi trivs och Bettan kämpar på :) I morgon bar det av till Fraser Island :D
Må gott där hemma så hör vi av oss!
Kramar!!
Maxi sailing - obeskrivligt.
Vi seglade ut med Anaconda II tillsammans med 21 andra backpackers.
Vi spenderade tre dagar och två nätter på båten. Resan var helt makalös. 
Carolina flashar framför linsen.
Här har vi en del av gänget, fem från Österrike och två från Frankrike.
I bakgrunden ser ni Whitehaven, den vackraste platsen vi någonsin sett! 
Ett misslyckat gruppbildsförsök. Haha
Det fanns vandringsleder runt om öarna, där man kunde läsa om djur-
och naturlivet samt bevittna det. Vi hittade en skylt om Emma där, men
insåg sedan att den handlade om ett djur som heter dingo.
Betty beach
'
The life of the cavewomen
En australienare kom och lärde Carolina the mermaid-pose
Såhär sov vi i båten, som packade sillar.
En av kvällarna var det toga-kväll, vilket innebar att alla tog med sig sina sovlakan och klädde ut sig. Här är vi och två andra svenska tjejer.
Ceasar själv närvarade
Sen hoppade alla i poolen och det blev nattbad med gänget.
Sista dagen när vi kom iland ville ingen skiljas åt så alla gick ut och åt pizza tillsammans på kvällen!
Det var en helt underbar resa som gav oss många fina minnen och på torsdag bär det av till Fraser Island i tre dagar. Vi återkommer med mer bilder!
Ta hand om er och njut av snön! Många kramar
Plikten ar gjord, sikten ar klar
Nu har vi belonat oss sjalva efter att ha avklarat tva veckor av slit med att branna hela lonen pa en resa. Den kommer att borja i Airlie Beach imorgon och paga i cirka tva veckor. Vi kommer att bo pa en segelbat och besoka nagra utav varldens vackraste platser. Vi kommer inte att ha tillgang till Internet under de har tva veckorna och darfor ingen uppdatering pa ett tag. Men hall ut, bildregn kommer.
Nar ni pa morgonen inte vill kliva upp ur sangen for att det ar sa kallt, tank da pa oss som knappt vill ligga kvar i sangen for solen, den goda maten och barriarreven som vantar pa oss.
Vi alskar er!
/The ladies
Bowen!
Som Ida beskrev i forra inlagget akte vi i var Betta ner langs ostkusten for att leta efter jobb. Och efter vi hade lamnat Tully kande vi for ett snabbt stopp pa en strand sa vi stannade pa forsta basta som till var gladje visade sig vara valdigt vacker och exotisk.
Efter vi inhamtat kraft pa denna strand startade var bilresa nerat Bowen. Allting flot pa utan nagra problem och eftersom vi kande for att spara lite pengar med tanke pa att vi inte var garanterade jobb i Bowen sa sov vi i bilen.
Carolina har gjort sig fardig for var andra natt i Bettan
Och jag vare tvungen att sy igen mitt sanglakan som spruckit i ena anden innan aven jag kunde lagga mig till ratta i den inte alltfor bekvama bilen Bettan.
Morgonen darpa vaknar vi runt 7 av hettan i bilen som fullstandigt steker oss. Och till var besvikelse aven punktering pa vanstra framdacket. Vad som orsakde det hela vet vi inte men det var ingen harlig start pa var forsta dag i Bowen.
Vi at var frukost som bestod av mackor med tva dagar bilvarmd sylt innan vi gaendes begav oss in till centrum som tack och lov bara lag 5 min gang bort. Nar vi vandrade omkring sag vi en kyrka som verkade ha mote just da sa vi gick in och tyvarr slutade gudstjansten just da men en av prasterna kom fram till oss och borjade prata. Han var valdigt trevlig, nastintill patrangande om du hade fragat en svensk :) Han beklagade att vi hade kommit forsent for motet men inbjod oss till fika. Vi tankte att det skulle ju inte sitta fel sa vi tackade ja. Och ni kommer snart marka nar jag berattar resten att vi ar grymt valsignade som verkligen traffar pa ratt personer i ratt tillfallen som bara hjalper oss framat pa var resa.
Den har prasten tipsade oss namligen om ett arbetshostel som bara lag en gata bort sa vi gick dit och innan vi knappt hunnit in pa garden till hostelet sticker en man ut huvudet och fragar om vi letar efter jobb. Overrumplade som vi blev stammade vi fram ett ja och han kom ner till oss och sa att har finns det inga jobb men har har ni en bok over Australiens farmer och nar de behover mest arbetare till sina odlingar. Och sen tillade han att det finns ett hostel tva gator ner ifran detta och de kan fortfarande berhova arbetare till sina tomatodlingar. Men ni borde ga dit direkt isadana fall for sasongen slutar om tva veckor. Vi gjorde som han sa och gick genast dit och som Ida beskrev sa hade vi jobb, boende, skjuts till jobbet och dacket pa var bil fixat inom loppet av tjugo minuter.
Det var detta jag menade med att vi verkligen ar valsignade, allting bara hander och utan att vi ens anstranger oss sa blir det battre an vi hade kunnat tankt oss ifran borjan.
Har ar mina tva brudar, skitiga, svettiga men glada trots det slitjobb vi gor.
Har ar en av de uppskattningsvis tio langderna vi gjorde varje dag pa den forsta farmen.
Langderna ar langa, har inget slut, stekande varma, luktar illa och ar det som far oss att tjana pengar :)
Carolina efter forsta dan pa jobbet...
...en utmattad Emma som forsaker visa att hennes armar ar grona och skitiga...
...och Ida vars panna av nagon anledning fargats gron efter en dag av tomatplockning.
Dag tva vaknar vi alla upp vid 4:45 av vackarklockan och varken i vara kroppar ar sa stor att vi alla inser att óm vi ska klara av ytterligare ett 12 timmars arbetspass blir det till att ta en Ipren och bita ihop.
Ett misslyckat forsok till att fa med alla tre pa kort..
Som Ida beskrev i inlagget tidigare sa fick vi efter tre dagar byta farm till en maskinerad tomatfarm. Detta innebar dock att vi hadanefter skulle fa satta vackarklockan pa 3:20 varje morgon for att hinna till jobbet. Men vi tyckte att det latt skulle vara vart det eftersom vi da skulle fa sitta pa en maskin och plocka tomater och darmed slippa dra dessa tunga lador langa efter langa.
Langderna var tyvarr inte kortare bara for att vi bytte farm och inte heller arbetstiderna men vi hade tack och lov hjalp utav en maskin for att plocka tomaterna sa nu slapp vi ta varktabletter for att overleva dagarna pa jobbet.
Har ar den underbara maskinen!
Min favoritvan pa farmen ;)
Trots att vi far hjalp av en maskin till att bara tomaterna sa blir man andock trott av 12 timmars plockande. Har soker vi skydd for solen mellan tomaterna och vilar vara kroppar.
Man brukar saga att det man hatar det alskar man ocksa mest. Men nar det galler dessa tomater vet jag inte alltsa...
Men trots att vi har ett slitjobb ar vi saklart ocksa tacksamma att vi faktiskt har ett arbete sa att vi kan tjana pengar. For trots allt ar det ju det som gor det mojligt for oss att kunna stanna i Australien och upptacka fler vackra platser pa denna runda jord.
Hoppas att ni alla mar bra dar hemma och tar hand om varandra. Vi vill an en gang tacka er for era kommentarer! Det ar verkligen jatteroligt att fa lasa vad ni tanker och hora vad som hander dar hemma. Sa fortsatt med det sa ska aven vi bli battre pa att uppdatera var blogg :)
Ha det super! Kramar
/Emma
En ny era
Hello Sweden!
Nu sitter vi har, pa ett McDonalds i Bowen och slosurfar. Bowen ar en liten stad med ca 7000 - 9000 invanare och ar numera vart hem. Vi kom hit i lordags kvall och pa sondag morgon kl 11:00 hade vi jobb.
Som ni vet sa lamnade vi Cairns i fredags for att soka jobb i Tully, en liten stad som har mycket farmer runt omkring. Men nar vi kom dit pa lordagen sa fanns det inga jobb overhuvudtaget men vi fick tipset om att ta oss till Bowen och leta dar. I Bowen blev vi skickad vidare fran ett hostel till ett annat till ett annat och pa tredje stallet fick vi jobb. Och boende. Och skjuts till jobbet. Det lat lite for bra for att vara sant, men pa mandag kl sex pa morgonen sa kom de och hamtade upp oss och nar vi kom fram till tomatfarmen sa delade de upp oss i lag (13 personer i varje) och vi borjade plocka. Vi visste inte vad vi skulle vanta oss men kunde aldrig ens ha forestallt oss att det skulle vara sa extremt fruktansvart jobbigt som det var. Tomatplockning gar ut pa att man i 35 graders varme gar med 20 liters hinkar och i framatbojd stallning gar man langa efter langa och plockar tomater fran buskar. Nar alla i laget plockat 60 liter tomater var sa far man 30 kr / person. Vara tva forsta dagar jobbade vi 6-18. Efter andra dagen hade vi sa ont i kroppen att vi knappt kunde andas sa vi snackade med Allan, mannen som har hand om det hela och bad att fa ledigt pa onsdagen. Han havdade da att de hade sa ont om folk pa onsdagen sa vi kunde inte fa ledigt men lovade att vi skulle fa sluta efter lunch, trots vara forsok till att protestera sa jobbade vi onsdagen. Onsdag blev ingen kort dag, vi jobbade fran 6:00 - 18:30. Sa nar vi traffade Allan pa onsdag kvall bad han om ursakt och erbjod oss jobb pa en annan farm, en farm dar man sitter pa en maskin och plockar tomater men man lagger dem pa ett rullband. Vilket innebar inga tunga lyft och inte i narheten lika ont i kroppen. Igar jobbade vi var forsta dag pa den nya farmen och aven om vi blev uppplockade 04:30 och kom hem 18:30 och hade en jobbig dag sa kandes det helt underbart. Helt underbart. Det gar inte ens att jamfora med forra farmen.
Sa nu sitter vi har, pa var forsta lediga dag och njuter. Nasta helg kommer vi aka vidare, troligtvis ner till Brisbane for da ar det slut pa tomatsasongen. Det har var en kort uppdatering fran oss har i Australien.
Ta hand om er tills nasta gang!
Vi saknar er. /Ida
Var sista tid i Cairns
Grillning vid lagunen med vara roomies
Skitmysig kvall!
Tvatta bor man annars dor man.
Kvallspromenad
Vi tog Ugly Betty till regnskogen
Henry Ross's utsiktsplats i nationalparken Kuranda
De tre vannerna och Bettan
Det var som att kora bil i ett tv-spel, de hade skyltar for allt och
det var smala och slingriga vagar i exotisk miljo!
Denmark!
Avskedskort, vara sista minuter i Cairns. Hemskt.
Hejda till var store van! Givetvis en tysk rackare
Med varningar om manga kangurur pa vagen i morkret hoppar vi nu in i Bettan.
Nu aker vi, mot gryningen! /The ladies
Hejda Cairns!
Nu bar det av mot nya och oupptackta vyer!
Vi ar jatteglada for var manad i Cairns och vill hemskt garna stanna, men samtidigt kanner vi alla tre att det ar dax att dra vidare :) Sa efter vi har gjort allting pa var "to do - list" ar det bara att starta Bettan(om det nu funkar) och puttra soderut mot Tully och Mission Beach. I Tully ska vi forsoka fa jobb pa bananfarmer, vilket vi tror ar jattesvart eftersom sasongen ar trog men det ar i allafall vart ett forsok. Annars blir malet Mission Beach :) Dar hoppas vi hitta nagot jobb.
Pa grund av att vi nu sticker fran var trygga bas vi byggt upp har vet vi inte hur internetmojligheterna kommer att se ut framover. Forhoppningvis drojer det inte lange forran vi skriver igen, men man vet aldrig..
Vi alskar er dar hemma.
OCH JA pappa & Hakan, vi kor bade ansvarsfullt och forsiktigt.
PEACE!! // Carolina
